The English Charlemagne Romances | ||
162
Þo was charles glad ynouȝ,Þat otuwel king clarel slouȝt,
& ȝaf otuwel, þat douȝti kniȝt,
A god Erldam þat selue niȝt.
Al þat in þe ost was,
Maden murþe & solas,
Þat otuwel hadde so bigunne,
& hadde so þe maistri wonne;
Al þat miȝt ouer al þe ost,
Þei maden al þer ioye most.
The English Charlemagne Romances | ||